. Artikulu-honen-helburu-nagusia-ez-zen-hiru-zenbakiari-buruzko-fetixismo-mota-agerraraztea, Errealitate soziolinguistikoaren deskribatu eta ondotik esplikatu nahian, soziolinguistek modelo deskribatzaile edo teoriko sortzen dituzte Aurkezpenean zehar ohartu gara modelo hoietan hiru aldagairekin asmatu direnak ugari direla. Zer pentsa horrez ? Aurkakotasun bitarreko modeloak ez direla gai errealitate hori irudikatzeko ? Kasualitate osoa dela ? Balizko hirurako joera hori sistemen oreka egonkorraren bileraren ondorioa litzatekeela ? Edo ez dakit zer ere ? Hiru aldagairekiko modelo soziolinguistikoen garrantzitsuari buruzko galdera hori

R. L. Cooper, Language Planning and Social Change, 1989.
DOI : 10.1017/CBO9780511620812

J. Coyos, Hizkuntza-politika Ipar Euskal Herrian : nondik nora ? Ibilbidearen azterketa, Bat Soziolinguistika aldizkaria, pp.79-102, 2008.

E. Aholku-batzordea, Oinarrizko txostena, XXI. mende hasierarako hizkuntza politikaren oinarriak Hizkuntza politika proiektua « Hiztun osoak helburu, haur eta gazteak lehentasun, Eusko Jaurlaritza, 2006.

J. A. Fishman, Reversing Language Shift Theoretical and Empirical Foundations of Assistance to Threatened Languages, Multilingual Matters, Clevedon/England Can Threatened Languages be saved? Reversing Language Shift, Revisited: A 21 st Century Perspective Do Not Leave Your Language Alone -The Hidden Status Agendas Within Corpus Planning in Language Policy, 1991.

O. García and H. Rakhmiel-schiffman, Language Loyalty, Continuity And Change: Joshua A. Fishman's Contributions to International Sociolinguistics, 2006.

,. Sánchez-carrión and . Maria, Un futuro para nuestro pasado: claves de la recuperación del euskara y teoría social de las lenguas, 1987.

S. Klusterra, Euskararen Normalizazio Kasu Aurreratuak -EIKA, langune euskalduna, elehirudun, Soziolinguistika Klusterra, Andoain, 2007.

M. Zalbide, Ahuldutako Hizkuntza Indarberritzea : teoriak zer dio ?, 2003.